Ups and downs

För att undvika missförstånd börjar jag med att säga att jag har en underbar dotter och jag älskar att vara mamma ♥ Men något som förändras drastiskt när man fått barn är det sociala livet, åtminstone känns det så för min del. Visst, jag har inte samma möjlighet och inte samma behov av att träffa mina vänner och bekanta lika ofta längre som förut eftersom jag har något så underbart här hemma att dela min tid med. Men jag saknar det. Jag saknar mina vänner, jag saknar att dom inte hör av sig. Jag känner mig bortglömd och det gör mig ledsen. Bara att logga in på Facebook och läsa om vad alla gör tillsammans skapar frustration och tårar eller att veta att dom umgås/festar utan att jag ens blivit tillsagd/bjuden gör att jag känner mig ledsen och bortglömd.
Det är klart jag försöker höra av mig, men ibland känner jag mig bara bortglömd och ovälkommen. Just nu är den känslan ganska stark och jag känner mig extra deppig (vilket gör att allt känns dubbelt värre). Man blir ju inte socialt handikappad bara för att man skaffar barn.
Det här blev ett väldigt klagande och negativt inlägg, men behövde "lätta på trycket" och skriva av mig lite.
Detta var INTE riktat mot någon speciell och jag hoppas för guds skull ingen tar åt sig på fel sätt nu.
Det är helt enkelt en känsla jag har.

Ni är underbara mina vänner,- men jag saknar er! ♥