Ett år sedan...

Idag är det ett år sedan som vi var till Åbo på den första av många kontroller med bebis. Tiden går fort! Det var ultraljud, blodprover och diskussioner med barnmorska och diabetesläkare + sköterska på varje besök. Jag var nervös och förväntansfull inför alla besöken, men mest minns jag kanske (tyvärr) hur irriterad jag var över deras knaggliga svenska.
Minns att dom hade svårt att hitta svenska ord när dom skulle förklara något under UL, samtidigt som dom rabbla massor på finska. Sen fanns det ju förstås dom som verkligen försökte och t.o.m pratade engelska för att jag skulle förstå, min oron och frustration märktes säkert.
Trots detta är jag förstås glad för deras noggranna uppföljning av mig, magen och diabetesen.
Det var värt allt kämpande och alla Åbo-resor, för vi fick ju det finaste av allt, en liten prinsessa! ♥

När lillan kom till jorden..

Den 4 december kl. 23.24 bestämde sig vår lilla tös, som ska heta Emilia, att komma till världen.
Då  vägde hon 3.545gram och var 48,5cm lång.
Hon hade mer brått till världen än vad expertisen i Åbo hade förväntat sig eftersom vi skulle dit den 7 december. Men allting gick bra, hon hade fina socker värden och behövde inte få socker dropp, som var befarat. Och glad var jag som fick va hemma där jag förstod språket och barnmorskorna var underbara!
Det var nog en stor trygghet för oss allihop.

Efteråt har jag tänkt en hel del, tänkt så tårarna runnit, på allt som kunde gått på tok för att vi var hemma och inte i Åbo. Hon kunde ha dimpt i blodsocker och behövt mer vård än vad dom klarar av att ge på barn avd. eftersom dom inte är vana med såna "fall". Många barn behöver ligga något dygn i kuvös med dropp. Men jag har skött mig och mina värden bra under hela graviditeten och det fick jag nu bevisat!
Jag är så glad och tacksam att allting gick så bra! <3

Nytt & Sytt

Om nässpray är en gudagåva till snoriga täppta näsor, speciellt under nattetid, så är amningskudden detsamma för stora magar och onda ryggar! Jag bara önskar jag kommit på det tidigare för den underlättar nåt enormt och man slipper mycket av det onda. Underbar är ordet!

Amningskudde

Påslakan

Hittade mönster på nätet till en amningskudde så min snälla mamma satta sig vid symaskinen och hjälpte mig med tillverkningen. Blev även ett påslakan till spjälsängen.

paain :(

Kroppen tar död på mig. Jag har så fruktansvärt ont i ryggen. Ibland spelar det ingen roll hur man ligger, sitter, går eller står- det värker lika mycket oavsett. Sitter man känns det som om revbenen pressas upp och det gör ont. Även nätterna är jobbiga, vaknar flera gånger, får ont i höfterna av att ligga på sida och antagligen spänner jag mig omedvetet då oxå för jag har så ont i mina rump-muskler :p
så det känns ändå rätt bra att veta att man åtminstone slipper gå över tiden!
Dessutom ska jag ta insulin kl. 03:00 och det gör int sömnen bättre..

Slut klagat, nu ska jag se om mitt hemvete är färdigt i ugnen och sen får det nog bli en promenix i det fina vädret :D

Belly pix och fakta om v.37

 Har inte visat en enda magbild här så tänkte att det var dags..
magen i v. 36+2

Nu betraktas barnet som fullgånget, det vill säga att det är färdigt att födas, mellan vecka 37 och 42.
Det väger ungefär 3 kilo och är cirka 48 centimeter långt.

De allra flesta barn har vänt sig med huvudet nedåt. Ibland har huvudet sjunkit ner ordentligt i bäckenet och då brukar barnmorskan säga att det har blivit fixerat. Det betyder att barnet har sjunkit ner så långt att huvudet inte går att rucka på utifrån.

Det är en fördel om barnet kommer ut med huvudet först eftersom huvudet är hårdare och större än resten av kroppen. Dessutom går förlossningen lättare. Om barnet ligger med stjärten nedåt, så kallad sätesbjudning, brukar man få komma till förlossningsavdelningen för ett försök att vända barnet. Om det inte lyckas diskuterar man med läkaren vilket som är det bästa sättet för barnet att födas, på vanligt sätt eller med kejsarsnitt.

/info från www.1177.se

Hur du vet att du är höggravid

Hittade den här listan och tyckte att det kunde vara lite roligt att göra den! Har markerat de som stämmer in bäst på mig för tillfället med fet stil. Även om det mesta stämmer, mer eller mindre ;)

Du vet att du är höggravid när..

- När din sambo väcker dig och ber dig varje natt att lägga dig längre bort för att du snarkar..
- Sambon måste parkera om bilen på nytt för att du ska kunna komma ut.
- Du behöver hjälp när du ska ta dig ur bilen.
- Det inte längre hjälper att "smita förbi" folk sidledes då du är bredare så än framifrån
- Du är nära att skära dig varje gång du ska raka dig nertill och du ser inte längre tårna.- Du tutar var gång du ska ur bilen för att magen lägger sig över ratten.
- Det känns som om man har sprungit en mil när man går upp för en trapp.
- När man rullar runt för att komma upp från soffan.
- När din sambo knyter dina skosnören.
- När man är rädd att kissa på sig när man nyser/ hostar
- Man tappar något på golvet och låter det ligga för att processen med att plocka upp det är för omständigt.
- När man hellre går barfota än att ta på sig strumpor.
- När man inte orkar sminka sig eller fixa håret för att armarna somnar efter bara några sekunder över huvudhöjd
- När man behöver hjälp för att komma upp ur sängen eller soffan 

- När man har känslan av att tiden går oändligt långsamt, trots att dagarna faktiskt passerar.

- När det enda man orkar plocka upp från golvet är en godis som ramlat ner.
- När man måste kissa igen så fort man rest sig och trott att man var färdig.
- När man letar efter alla andra möjligheter än att behöva använda trappan.
- När de högklackade skorna blir stående bakom de förnuftiga "kärringskorna"- När godisskålen får prioritet före middagen
- När middagen blir offrad för att få sova lite längre på soffan
- När allt blir tungt
- När man flåsar och flämtar som en valross efter att ha fått upp dragkedjan på skorna och måste sätta sig ner efter för att få blod i huvudet och få bort den lila färgen från ansiktet.
- När man inte längre orkar stå i duschen utan sätter rätt ner på rumpan på golvet.
- När man sitter på golvet i duschen och inte förstår hur man ska komma upp igen.
- När ingen annan än du får tillgång till soffan längre.
- När dagens höjdpunkt är Dr. Phil och Date My Mom..
- När Grandiosa blir gourmetmat...
- När det känns som om bebisen försöker trycka ut slemproppen och gräva sig ut varje gång du lägger dig ner.
- När man planerar en utflykt utanför hemmet utifrån vart det finns toaletter.- När anklarna får storlek av en överarm efter två timmar på bion.
- När du lägger på dig 2 kg vatten efter en vecka och säger ja, ja..
- När du börjar gråta för att du inte får på dig skorna själv och sedan nästan skrattar ihjäl dig för att du faktiskt sitter och gråter.
- När du ställer dig med benen en meter från varann för att förbereda dig på att böja dig ner.
- Allt är väldigt irriterande...
- När  sambon av ren djävulskap puttar ner dig i soffan och du inte kommer upp igen och han blir sittandes för att se hur det ska gå.
- När BH storleken börjar närma sig slutet av alfabetet.
- När ett ärende om dagen gör dagen fullbokad.
- När mannen din faktiskt måste hålla med om att du inte har något att ha på dig.
- När du har märken på magen för att du inte lyckas låsa dörren utan att träffa magen.
- När du hellre sitter i bilen än att gå in och handla för att det är för mycket besvär att ta sig ut och in.
- När du hellre går i fula bomullsbyxor än i de vanliga gravidbyxorna för de har en söm under magen som pressar

v. 29+1

Tröttheten är ett faktum, ryggen bråkar och är ond, och humöret är så upp o ner att man både skriker o gråter för minsta lilla. Synd att klaga men svårt att låta bli lixom.
Imorgon kväll far vi till Helsingfors med jobbet på studieresa, kommer bli intensivt men jag ser framemot det!

Nu blir det lite Söndagsmys med te och tända ljus :)

Nu har jag 3 lediga dagar framför mig igen, känns riktigt skönt =)
Igår var jag till åbo på kontroll och allting var bra med bebis. Först träffa jag diabetesläkaren och sköterskan och fick beröm för mina blodsockervärden. Sen var det ultraljud. Allting var bra och lilla pyret växer. Ibland känns det snudd på onödigt att fara till åbo en hel dag för två snabba besök och endast få höra "bra bra, syns om en månad igen" men dom är experter och man vet att man är i trygga händer med deras kunnande och täta kontroller.
Däremot var flygresan mer skräckinjagande. Ni som flugit mellan mariehamn-åbo vet säkert vad jag syftar på..
Ett litet 6 personers plan och man behöver nästans ha öronproppar för att stå ut med det hemska bullret o ljudet. Kändes som man var med i nån film från 40-talet eller nåt. MEN det var ändå tusen gånger behändigare än att sitta på den där färjan fram o tillbaka, så summa summarum är det nog värt att spendera 30minuter i skräck ;)